testingtesting
Samiska
Samiskan är ett språk, eller snarare en grupp av språk, som talas av samerna i norge, sverige, finland och den ryska federationen. Ungefär 40 000 personer talar samiska i dessa länder, varav största antalet talare finns i Norge.
Det mest talade samiska språken är östsamiskan, centralsamiskan och sydsamiskan, då hela 75% av alla samer talar det. Det två resterande varianterna av samiska i sverige, umesamiska och arjeplogssamiska, har väldigt få talare.
Samiskan har varit ett minioritetsspråk sedan 2002, vilket menas att samerna har sedan dess rätt att få tillgång till en tolk och få undervisning i sitt språk.
Samiskan tros ha sitt ursprung i den finsk-urgiska språkgruppen, men det är svårt att fastställa då samiskan under en lång tid har påverkats av sina stäktspråk finskan och karelska. Och det gör det svårt för forskare att konstatera om likheterna är låneord eller nerärvda.
Skillnaderna mellan de olika dialekterna i samiskan är så omfattande att många ser samiskan uppdelad i många olika språk. Skillnaderna är både i uttal, ordförråd och meningsuppbyggnad. Detta kan bero på att dom allra flesta samer känner till 2 språk, och då använder samma uppbyggning och uttal som det andra språket (t.ex. svenska) för att få ett bättre samspel mellan de två språken.
Det finns inte speciella dialektgränser i samiskan. Olikheterna går från norr, till syd, till väst och går sedan in i varandra. Dessa stora skillnader i språket gör dock att en same ifrån jokkmock inte skulle förstå en same ifrån kolahalvön.
Man kan säga att samiskans dialekter är indelad i tre enheter, sydsamiskan (med nordgräns i trakten på arjeplog), centralsamiskan (dialekter ifrån arjeplog till Enare träsk i finland) och östsamiska (dialekter ifrån enare träsk till kolahalvöns östkust.)
De samiska dialekterna betäcknas av ett väldigt rikt ljudsystem och många ljudväxlingar. Nordsamiskan har sex vokaler i, e, o, u, à, a samt fyra diftonger ie, ea, uo, oa.
Trycket ligger i den första stavelsen, rytmen och betoningen när man talar spelar också väldigt stor roll. (Betoningen = bETånningen)
Det samiska språket innehåller en mängd låneord ifrån finskan, nordiska språk och ryskan. Det typsika för samiskan är dock deras ursprungliga ordförråd, som är mycket inriktat på deras kultur. Det finns en mängd olika fraser för renar. (T.ex. "sarvis" = rentjur, "vuobris" = hanren i 3års åldern eller "oppas"= område med djup snö där renar ej har betat). Det finns också många ord som förknippas med miljön samer ofta lever i (Som "jassa"= snöfläck i fjällen om sommaren)
Samiskan är i sin helhet är ett väldigt fascinernade språk. Den har en väldigt lång utsträckning, men ganska få talare. Samiskan, som alla andra levande språk, förändas och påverkas ständigt. Vissa ord sprids, medans andra glöms mer bort. Samerna har också blivit vädligt förtryckta med fördommar och sverige var 10 år sena med att få samiskan att bli ett minioritetsspråk om man jämnför med Norge. Detta hindrar dock inte samiskan för att fortsätta utvecklas, utövas och arbeta sig uppåt för att tillslut få samma status som T.ex. svenska språket.
Samiskan är ett språk, eller snarare en grupp av språk, som talas av samerna i norge, sverige, finland och den ryska federationen. Ungefär 40 000 personer talar samiska i dessa länder, varav största antalet talare finns i Norge.
Det mest talade samiska språken är östsamiskan, centralsamiskan och sydsamiskan, då hela 75% av alla samer talar det. Det två resterande varianterna av samiska i sverige, umesamiska och arjeplogssamiska, har väldigt få talare.
Samiskan har varit ett minioritetsspråk sedan 2002, vilket menas att samerna har sedan dess rätt att få tillgång till en tolk och få undervisning i sitt språk.
Samiskan tros ha sitt ursprung i den finsk-urgiska språkgruppen, men det är svårt att fastställa då samiskan under en lång tid har påverkats av sina stäktspråk finskan och karelska. Och det gör det svårt för forskare att konstatera om likheterna är låneord eller nerärvda.
Skillnaderna mellan de olika dialekterna i samiskan är så omfattande att många ser samiskan uppdelad i många olika språk. Skillnaderna är både i uttal, ordförråd och meningsuppbyggnad. Detta kan bero på att dom allra flesta samer känner till 2 språk, och då använder samma uppbyggning och uttal som det andra språket (t.ex. svenska) för att få ett bättre samspel mellan de två språken.
Det finns inte speciella dialektgränser i samiskan. Olikheterna går från norr, till syd, till väst och går sedan in i varandra. Dessa stora skillnader i språket gör dock att en same ifrån jokkmock inte skulle förstå en same ifrån kolahalvön.
Man kan säga att samiskans dialekter är indelad i tre enheter, sydsamiskan (med nordgräns i trakten på arjeplog), centralsamiskan (dialekter ifrån arjeplog till Enare träsk i finland) och östsamiska (dialekter ifrån enare träsk till kolahalvöns östkust.)
De samiska dialekterna betäcknas av ett väldigt rikt ljudsystem och många ljudväxlingar. Nordsamiskan har sex vokaler i, e, o, u, à, a samt fyra diftonger ie, ea, uo, oa.
Trycket ligger i den första stavelsen, rytmen och betoningen när man talar spelar också väldigt stor roll. (Betoningen = bETånningen)
Det samiska språket innehåller en mängd låneord ifrån finskan, nordiska språk och ryskan. Det typsika för samiskan är dock deras ursprungliga ordförråd, som är mycket inriktat på deras kultur. Det finns en mängd olika fraser för renar. (T.ex. "sarvis" = rentjur, "vuobris" = hanren i 3års åldern eller "oppas"= område med djup snö där renar ej har betat). Det finns också många ord som förknippas med miljön samer ofta lever i (Som "jassa"= snöfläck i fjällen om sommaren)
Samiskan är i sin helhet är ett väldigt fascinernade språk. Den har en väldigt lång utsträckning, men ganska få talare. Samiskan, som alla andra levande språk, förändas och påverkas ständigt. Vissa ord sprids, medans andra glöms mer bort. Samerna har också blivit vädligt förtryckta med fördommar och sverige var 10 år sena med att få samiskan att bli ett minioritetsspråk om man jämnför med Norge. Detta hindrar dock inte samiskan för att fortsätta utvecklas, utövas och arbeta sig uppåt för att tillslut få samma status som T.ex. svenska språket.
